aeriel

Som större bloggare kan man  ibland få grejer hemskickade från olika företag, verkar det som. Och dessa grejer ska man skatta för... enligt butikspriset?

Vilken butik då? Är det alltid det billigaste priset man kan hitta? Och vad gör man med grejer man inte bett om? Det kostar ju liksom att skicka tillbaka sakerna. Får man göra fullt avdrag på det?

Jag personligen tycker inte att man ska skatta för något annat än om man gör återkommande "reklamjobb" för samma företag. (Att skatta för betalda reklamjobb är såklart självklart då ett avtal har skrivits.) Om lite random företag skickar över ett smycke, lite smink, en parfym, ett par skor eller en jacka en gång eller en gång om året så tycker inte jag att det är något som bloggaren ska stå för. Istället borde det vara företagen som hoppas på billig reklam som ska stå för skatten av varan. För det är väl ändå det staten är ute efter? Att de går miste om moms på grejerna som annars skulle sålts i handeln.

Sen går det såklart att diskutera i all oändlighet vad som kan ses som "reklamjobb". Om Kissie eller Kenza får en ny Canada Goose jacka varje vinter av samma återförsäljare så kanske det kan anses som ett jobb, för säsongen för vinterjackor är ju en gång om året och det är en väldigt dyr produkt. Men jag tycker fortfarande att det är företaget som ska betala skatten. Modeller och kändisar betalar knappast skatt för sina gratisgrejer. Tycker att det kan ses som en form av dricks. Efter ett bra utfört jobb så får modellen ta med sig ett plagg hem från fotograferingen.

Och är inte gåvoskatten borttagen i Sverige?

Jag skiter fullständigt i att det skulle vara ett religiöst uttryck. På offentlig plats (alltså överallt utom privata hem) så täcker man inte ansiktet. Att dölja sin identitet för andra skapar otrygghet. Varför ska muslimer få ett frikort i det här?

Att visa vem man är för andra människor och alla bevakningskameror tycker jag är att vara solidarisk. Det skapar en känsla av trygghet, att det är medmänniskor man går bland. För mig är det väldigt viktigt att få känna mig trygg och det gör jag inte när gapiga tonåringar springer runt i gorillamasker eller vuxna i rånarluvor.

Säger verkligen muslimska lagar att kvinnor måste gå runt i tält för att vara en sann muslim? Någon som vet?

Håret var skitlångt, behövde klippas.

Sa att jag vill ha så att det ligger på/runt axlarna och visade under nyckelbenen, långt ut på axlarna, med båda händerna. Och det måste absolut gå att sätta upp i hästsvans, tjatate jag nervöst om och om igen. Mycket trevlig frisör som frågar om jobbet och verkligen får igång mig. Efter ca 3 min så märkar jag att han håller på att klippa av hela håret utan att ta det i lager.

Jaja, luuugn Erica, han klipper bara av skiten där nere så att han ska kunna finlira lättare.

Sen vänder jag på huvudet och ser att han klippt i någon slags kil eller trekantsmönster så att håret som jag såg i spegeln, alltså luggen, var mycket längre än resten av håret.

LUGN ERICA. GE KILLEN CHANS ATT GÖRA KLART.

Han frågade hur jag stylar håret och jag säger då att jag alltid drar det bakåt med händerna (och visar) och aldrig använder hårspray eller några andra produkter för att fixera håret. Förväntar mig att han ska klippa en frisyr som funkar efter dessa instruktioner när han uppenbarligen inte lade så mycket tanke på att jag vill kunna sätta upp det.

Efter det så vet jag inte vad som hände riktigt. Satt med gråten i halsen och väntade på att han skulle bli klar så jag kunde springa hem och kolla vad han gjort.

Det går inte att ha i tofs utan att allt nackhår lossnar direkt. När jag drar med händerna genom håret eller flyttar benan ett par mm (MILLIMETER) så ramlar det över slingor som är flera cm längre än restan av håret på den sidan... Polisongerna är längre än resten av håret... det sticker fram testar och hårstrån lite var stans som inte passar in. Den lilla tofs som jag får till ser helt hackig ut.

Så nu har jag en längd som är kortare än vad jag bad om, i en frisyr jag inte bad om, ett dåligt utfört jobb helt enkelt men ändå så får jag inte boka tid för en omklippning av någon annan på salongen för killen måste få en chans att förklara hur frisyren ska vara... Eh va? En frisyr som behöver en handbok? Tyvärr, det är inte min stil. Jag sa att jag aldrig gör något med håret förutom att sätta upp det i en hästsvans och då vill jag ha en frisyr som passar till den typen av livsstil.

Diablo 3 teamet behöver mig... omgående. Eller ska man kalla det Diablwow? Bild och känsla påminner stark om WoW och därför har Diabloskaparna försökt undvika att lägga till annat som tex proffesions (antar jag). Istället för att man ska kunna levla sin egen gubbe i blacksmithing så följer det med eller finns redan på plats (har inte kollat upp det tillräckligt) en "Artisan". Denna Artisan lagar, köper, säljer och kan masha ihop olika grejer för att skapa nya "så att du som spelare kan koncentrera dig på att vara ute och döda", för att använda skaparens ord. MEN du måste ju stå och pilla i inventories hos den här Artisanen OCH ju mer du gör hos den här figuren... jo... då UPPGRADERAS den. Eeeh, alltså vad är skillnaden på att min spelfigur eller en sidekick har en proffesion som går att levla?

Vi var många som följde Linda och hennes kamp mot cancern men nu är den över. Bland alla känslor av empati för familjen, sorg, tacksamheten över min egen friska familj/släkt och kärleken till min egen lilla familj så är jag även förbannad. På Cancern.

Alltså, bröstcancer. Varför är bröstcancer så jävla vanligt och totalt livsfarligt? Det är en kropsdel som verkligen behövts under människans historia. Borde vi inte typ avlat fram superbröst by now? Var kommer cancern ifrån? Den verkar liksom bara materialiseras från ingenstans och förökar sig som en löpeld.

Jag förstår mig inte alls på cancerns vara men det känns skönt att det finns stiftelser och forskare som gör allt de kan för att kunna rädda fler.


Cancerfonden
Rosa bandet
Blåa Bandet

Varför försöker min hund para sig hela tiden???? Jag blir galen! Han är kastrerad och tikarna löper inte ens! Dessutom är han så liten att han juckar på ryggen på boxrarna.... Äcklig OCH dum.

Kändis ger intervju till reporter. Reporter väljer ut det som är intressant/skapar rubriker. Kändis hamnar i blåsväder och får skit för sitt uttalande. Tänk på fansen. Tänk på vilket budskap det ger och hur det kommer få svaga människor att kanske dö för att de läser det här.

Men vems är ansvaret? Är det verkligen kändisars uppgift att alltid vara helt politiskt korrekta och inte erkänna att de precis som oss dödliga är svaga för grupptryck? Är det fel av dem att ge sanna detaljer om sina liv i en intervju. Borde de ljuga eller säga ingenting alls när de blir tillfrågade?

Självklart kan man hålla käften om dumma saker men det är ännu lättare för en reporter att LÅTA BLI att vinkla varenda ord som sägs för att skapa så mycket sensation som möjligt. En reporter har läsare. Borde inte reportern värna om sina läsare och oroa sig för att sprida vidare uttalanden (tagna helt ur sin mening) som kan få tusentals människor att må dåligt?

Nej, nej... det är bara när du är kändis och har pengar som du har ansvar. Vi andra och speciellt reportrar kan skriva, tycka och sprida vidare vad fan vi vill. Det är bara att skylla ifrån sig sedan. På typ samhället eller reklambranchen kanske.

För jag älskar verkligen att få hör tjockisskämt och gliringar och pikar om hur tjock jag är. ÄLSKAR DET!

Jag har känt mig lite smått död inombords på sistonde. Letade inspiration till att känna saker. Kom in på Kissies blogg.

*Men snälla Gud, kan jag inte få bli lite provocerad?* tänkte jag.

Kissie kanske gör dumma saker utanför bloggen, har fått höra av bekanta att hon beter sig som en psyksjuk på bland annat Fejjan men det vet jag inget om, men i bloggen så har jag ännu inte läst en enda sak som gjort mig det minsta upprörd. Ibland har det kanske varit något där man tänkt *nu kommer hon få skit för det där... jaha se det fick hon*.

Jag är för gammal?


Men något som ALLTID provocerar, gör mig ledsen, det är att läsa kommentarerna i Kissies blogg. Vad fan är det för fel på folk? De flesta idioterna kan inte ens komma på egna saker att skriva utan kopierar varandra;

Du ser ut som en jävla häst
Du ser ut som en häst i fejjan
trodde det var en häst först
gnägg gnägg

Kommentar efter kommentar.

Det som provocerar mig mest är när folk skriver taskiga saker baserade på ingenting. Filtret runt munnen gör att det är lite mörkare och pixligt;

fan vad äckligt med sådär stora porer!
har du mustach gumman?
å man ser verkligen din brunkrämsrand

Fan, jag tål inte idioter. Och dagens idiotpris går till kommentaren

fan vad ful du är, stäng munnen. då ser du nästan normal ut

Det var extra provocerande eftersom att inlägget handlade om hennes tandblekning som hon nu visade upp på bild... och det går ju så bra med stängd mun?

Går till den snälla killen som gav mig sina servettpaket när jag fick näsblod på Stockholms tågperrong. Så snäll och hjälpsam och brydde sig verkliggen om hur jag mådde trots att jag måste sett ut som en galning med blod över hela ansiktet och förvirrat irrade runt och försökte gömma mig.

Tack!

Pillar i min hårbotten heeeela tiden. Kliar, river, pillar, skrapar, drar i håret, rufsar håret. Behöver jag säga att det ligger torr hårbotten över hela mitt tangentbord?

Men vad ska man göra när man har eksemhårbotten men superfett hår? Mjälla lite eller se ut som att man badat i olja?

Det är mitt skrivbord.

Nej jag försökte inte vara rolig.

Skrev en kommentar om mina erfarenheter med en före detta kompis och skrev att "jag blev rövknullad i 3 år" (jag menade med detta att den här "vännen" var hemsk mot mig och alltid gick bakom ryggen på mig).

Ah, åh sen, läste jag i tabben (i tabben så kan man se ett meddelande på en del sidor) och där står det typ någonting om bögigt liv.

Jaha, fan vad rolig jag är då. RÖVKNULLAD blev jag! Japp. Men vad fint att jag tycker en för dig kanske vanlig sexform är något negativt.

Skäms.

Inte igår när jag gick runt och gapade mitt på torget. Då var jag mest låtsasarg därför att jag borde vara arg.
Inte när jag låg i sängen och skulle sova.
Inte imorse när jag berättade för dem här på jobbet.
Utan nu. Nästan 24 timmar senare sitter jag här och kan knappt hålla tårarna tillbaka.

Något jävla psyko släppte lös min hund utanför Ica igår. Bara slöppte honom lös utmed en trafikerad gata. Vem fan är så jävla elak? Sjuka jävel!

Det värsta är att de sjuka människorna finns överallt! De ska ta på min hund, tycka saker om honom, lyfta upp honom i knät eller gå fram till honom när vi inte är med. Det var helt seriöst en tant som var så påflugen att min sambo bad henne lämna dem ifred när de satt på tågstationen i Eskilstuna. Han gick efter en stund in på pressbyrån för att köpa något att dricka och när han kommer tillbaka så sitter tanten med Walle i knät! "Någon kan ju komma och ta honom" var hennes ursäkt.

Psykotanten kan jag nu känna tacksamhet mot. Hon var ändå snäll mot min hund. Hon ville väl även om hennes sätt skrämde oss. Psykot som släppte Walle lös mitt på stan utmed en trafikerad gata... hur tänkte den personen? Vad ville han uppnå?

Jag säger bara nej tack. Alltså, man är dum i huvudet när man är liten och då menar jag inte störd som djurplågare eller våldsförare men man är inte så nyanserad. Allt är så självklart. Ödmjukhet vet man knappt vad det är. Det fattas en helhetsbild.

Man kan vara jättefin som tonåring. Ta ansvar, vara snäll, ha bra självkänsla, vara ödmjuk. Men det är inte vanligt att man som 18åring redan är så livsvan att man borde sitta som riksdagsledamot. Dessutom är han 18 år + Moderat. Och då blir det liksom självisk + självisk.

Jag är inte röd själv men kan ändå se något lite oroande i den kombinationen. Samtidigt önskar jag att jag satsat på politik i unga år med tanke på vad de tjänar (hah).